söndag 28 februari 2010

Lugn och ro

Jag trodde att jag var redo.
Redo för kärlek och att ge mig in i nå´t nytt.
Trodde att jag skulle klara den där ytliga lätta kärleken.
Så fel jag hade.
Jag vet inte vad jag har gjort de senaste månaderna. Det inser jag nu.
Givit mig in i en relation som var döfödd från början.
En relation med en man som är så olik mig som bara någon kan vara.
Men jag ville så gärna se våra likheter.
Så otroligt typiskt mig.
Att jag aldrig kan lära mig att det bara skapar ångest och förvirring hos mig.
Att jag blir en människa som jag inte vill vara och att jag gör saker som inte är bra för mig.
Jag var på rätt spår innan jul, nu har jag spårat ur igen.
Hur lång tid det kommer att ta innan jag kommer in i rätt fas igen återstår att se.
Jag MÅSTE lära mig ensamheten.
Jag MÅSTE ta itu med mina demoner och låta tristessen och ångesten få välla ut i mig innan jag fyller mig med kärlekt från någon som inte kan ge mig något.
Svårt och tråkigt..men jag måste.. den här gången..

måndag 1 februari 2010

Det handlar om mig...

För två veckor sedan så beskrev den här texten exakt vad jag kände och jag skickade den till en person som betydde mycket för mig. Om jag inte hade gjort det så hade vår relation inte funnits idag. Jag är så glad för det. Idag är den här låten "vår låt".



För mig så betyder musiken så oerhört mycket. Den får mina tankar att klarna och får mig att må bra eller får mig att gråta ut. Just nu är det Winnerbäck som sätter ord på många av mina känslor.




Himlen faller ner,
det svider till där kniven skar,
jag har varit vaken hela natten,
känt om hjärtat sitter kvar,
känt om hjärtat sitter kvar.



Jag har litat på imorgon
som en troende tror.
Jag skulle gjort så annorlunda
om jag gick i andra skor,
om jag gick i andra skor.



Jag är ingen soldat,
jag har inga vapen att ta till,
inga korståg jag vill gå,
ställ mig inte i ett led,
du får mig aldrig att stå still,
jag fungerar inte då,
jag är ingen soldat,
jag tänker inte så.



Jag har härjat krig i huset,
jag har härjat krig i mig,
mina ögonlock är tunga nu
snart drömmer jag om dig,
snart drömmer jag om dig.


Jag har aldrig stått vid fronten
eller försvarat det jag har.
Men i skärvorna och flagorna
ligger ändå allting kvar,
ligger allting ändå kvar



jag är ingen soldat,
har inga vapen att ta till,
inga korståg jag vill gå,
ställ mig inte i ett led,
du får mig aldrig att stå still,
jag fungerar inte då,
jag är ingen soldat,
jag tänker inte så.



I rispan från min vrede,
ska jag sätta jord och så,
i skuggan av din stolthet
ska jag resa mig och gå.



Jag är ingen soldat,
jag har inga vapen att ta till,
inga korståg jag vill gå,
ställ mig inte i ett led,
du får mig aldrig att stå still,
jag fungerar inte då.

jag är ingen soldat,
jag fungerar inte så.

"Ingen soldat" Lars Winnerbäck