lördag 10 januari 2015

Att leva sin dröm

Nu har jag tänkt i över fem år, men tiden har inte varit rätt.
I och med den senaste tiden händelser i livet med svårt sjuka vänner och dödsfall så har jag förstått att livet inte väntar på sig. Att jag måste våga kliva ur min bekvämlighetszon och prova något nytt. Något som skrämmer mig men som jag drömt om länge.
Det är alltid enkelt att göra det man är bra på. Jag har alltid varit bra på att träna. Att pressa min kropp till det yttersta har givit mig tillfredställelse. Än idag tycker jag det är kul att köra ett hårt pass men under den senaste tiden känns det inte lika viktigt.
Jag har istället börja blicka inåt mig själv. Vem är jag och vad vill jag.

Min utmaning det här året blir att jobba med min insida. Att bli den människa som jag i kärnan är och som jag vill vara. Ett steg i den riktningen är min yogaläratutbildning som kommer starta i slutet på februari.

Just nu lever jag yoga. Yogar hemma, går på fler pass i veckan och suger åt mig varenda rörelse som letar sig in i min kropp. För mig är nu yogan äntligen en del av min vardag och jag mår så bra av den. Jag är fortfarande en nybörjare och det finns så mycket kvar att lära. Jag känner mig glad och ödmjuk inför vad som ska komma och jag längtar verkligen efter att få lära mig mer.

Min kropp skriker nu av en helt ny smärta. Jag som tidigare lärt den att ta i, jobba maximalt och bygga muskler, talar nu om för den att ta det lugnt. Töja, känna efter, hitta det mest obekväma positionerna, våga vara kvar i dem och andas igenom smärtan och den ovana känslan som de ger.

Under mina yogapass ser jag många som är mycket "duktigare" än jag rent fysiskt. De är vigare och kanske framförallt yngre.  De flesta av dem träningsmänniskor, dansare eller kanske f d gymnaster, med en vilja att hela tiden utmana sig själva i olika svåra positioner. För mig som träningsmänniska och tävlingsmänniska har det varit svårt att inte ta åt sig av den biten, att inte tävla och snegla på vad de andra klarar av, att verkligen försöka ta det i min takt. Det är min STORA utmaning, att låta bli att vara duktig och prestera.

När jag kommer in i de tankarna så så påminner jag mig om att Yoga inte är akrobatik. Yoga är meditation i rörelse, välbefinnade, att skala av bit för bit för att hitta sig själv, ett livsval och en medveten livsstil.

Jag kommer från och med nu skriva om min yogaresa och min förändring att bli mer yogisk. Välkommen att följa mig om ni vill.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar